Vad är Parisavtalet?

Sedan partskonferensen 2015 som hölls i Paris har begreppet ”Parisavtal” blivit ett globalt och välkänt uttryck. Låt oss ta ett steg tillbaka för att kunna förstå varför Parisavtalet, ofta kallat Parisklimatavtalet – L'accord de Paris – anses vara banbrytande för mänskligheten och klimatet.

COP – parternas konferens

Först och främst, vad står COP för och vad betyder det egentligen? Jo, COP är förkortningen av The conference of the parties on climate change, en FN-konvention ledd av UNFCCC, som grundades 1994. Den första konventionen hölls 1995 i Berlin och har sedan dess hållits varje år i olika länder, alla runt om i världen, där alla medlemsländer bjuds in för att diskutera hur man ska hantera den alarmerande frågan om klimatförändringar. 

Under en längre period än vi kanske tror har klimatförändringar varit på den globala agendan men ofta utan att gå vidare i frågan. Detta har varit ett problem under COP. Men på COP 25 i Paris resulterade mycket hårt arbete äntligen i det nu berömda och banbrytande Parisavtalet!

Vikten av Parisavtalet

Året var 2015 och 196 länder var samlade i Paris för att diskutera hur man kan tackla klimatförändringarna och hur man kan samarbeta kring de mycket krävda utsläppsminskningarna. Det fanns stora förhoppningar att faktiskt komma överens om en strategi för klimatet men det hade varit besvikelser tidigare. 

Men den här gången gick de 196 länderna samman och undertecknade ett globalt avtal för att tackla klimatförändringarna och sätta världen på rätt kurs. En viktig framgångsfaktor var ett beslut att arbeta med en bottom-up-modell där varje nation själv skulle bestämma hur de skulle sänka sina nationella utsläpp, istället för en top-down. Gemensamma mål beslutades, tillsammans med dem, det välkända 2-gradersmålet att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader över förindustrialiserade nivåer, med strävan att hålla den under 1,5 grader Celsius.

Men hur kommer detta att fungera kanske du undrar? Jo, det beslutades att varje nation skulle sätta upp sina egna strategier för hur de skulle sänka sina nationella utsläpp för att uppnå det mål som skulle presenteras i det som kallas de nationellt bestämda bidragen, NDCs. Dessutom skulle det också göras en inventering vart femte år för att se över de kollektiva framstegen mot att nå målet med avtalet och för att informera om ytterligare åtgärder som ska vidtas på nationell nivå.

Så nu till frågan vi alla vill ha svaret på – kommer det att fungera? Parisavtalet är ett banbrytande avtal. 196 länder deltog, de enades om ett gemensamt mål, ändrade systemet och tog ansvar både globalt och nationellt. Men visst finns det mycket mer att göra och det kommer att vara av stor vikt att varje enskild nation tar avtalet på allvar. Därför kommer det att vara av största intresse att se var vi är 2023 när den första inventeringen hålls.

Världen räknar med Parisavtalet. Nu när vi har verktyget låt oss använda det på bästa möjliga sätt för att rädda kommande generationer och liv på jorden.